Kan inte sluta att äta

Varför börjar man hetsäta?

Hetsätning har ofta sin grund i känslor och associationer. För många är det ett sätt att hantera obehagliga känslor som ångest, stress eller ensamhet. Reptilhjärnan, den del av hjärnan som styr våra grundläggande överlevnadsinstinkter, spelar en stor roll. När du en gång upplevt att mat tröstar eller lindrar smärta kan detta bli en invand strategi. Med tiden förstärks beteendet genom repetition och intensiva känslor.

Vanliga utlösande faktorer kan vara:

• Bantning och svält: Att äta för lite skapar näringsbrist och starkt sug efter mat.
• Kostrestriktioner: Att ”misslyckas” med en kostplan kan skapa känslor av hopplöshet och trigga hetsätning.
• Alkohol: Alkohol kan minska impulskontroll och öka risken för hetsätning.

Vad händer i hjärnan vid hetsätning?

Hjärnan associerar maten med lugn och trygghet, även om detta är en felkoppling. Reptilhjärnan agerar snabbt och känslostyrt, medan vår logiska del (prefrontala cortex) inte hinner med. Därför kan hetsätning kännas okontrollerbar och separerad från den egna viljan. Efteråt följer ofta skam och skuld, vilket förstärker cykeln.

Kan man sluta hetsäta?

Ja, det är möjligt att bryta denna vana, men det kräver en ny strategi. Att försöka resonera sig ur hetsätning fungerar inte eftersom reptilhjärnan inte agerar logiskt. Lösningen ligger i att omprogrammera hjärnan och skapa nya, positiva beteendemönster.

Så här kan du börja:

1. Öva på att möta känslor inifrån: Bygg verktyg som hjälper dig hantera stress och obehag utan att vända dig till mat.
2. Hitta alternativa strategier: Skapa nya vanor som ger snabb trygghet, exempelvis fysisk aktivitet, meditation eller kreativa aktiviteter.
3. Träning och repetition: Som att lära sig ett nytt instrument krävs regelbunden träning för att omprogrammera hjärnan. Gör små framsteg och bygg vidare på dem.
4. Arbeta med psykologisk flexibilitet: Lär dig acceptera dina känslor utan att döma dem och fokusera på handlingar som är i linje med dina värderingar.
5. Hunger versus mättnad: det är inte heller farligt att vara hungrig versus att vara mätt. Att sätta etiketter på kroppsliga beteenden skapar ohälsa och att inte lyssna på kroppens signaler skapar kaos. Det är inte ”fint” att inte äta på flera timmar eller skamfullt att vara mätt. T kontroll över dina känslor och sortera ut vad som är vad och vad som är biologiska behov och vad som är påhittat och felkodat är en bra stat för att bli frisk. 
6. Sök professionell hjälp: En coach, psykolog eller terapeut kan guida dig genom förändringsprocessen. De kan hjälpa dig undvika fallgropar och stödja dig mot dina mål.