När kontrollen över maten blir en fråga om egenvärde
Varför kan kontrollen över mat och kropp bli så viktig vid anorexia nervosa? Och hur hänger det ihop med självkänsla och kroppsbild?
Anorexia nervosa handlar om betydligt mer än mat och vikt.
För den som är sjuk kan tankar på mat, kropp, vikt och kontroll ta upp en stor del av dagen. Kroppen kan bli något som ständigt behöver kontrolleras, studeras, mätas och värderas. Samtidigt kan personen ha en helt annan upplevelse av sin kropp än vad omgivningen har.
En person kan till exempel förstå rent intellektuellt att hen är mycket smal, men samtidigt uppleva sig som stor eller tjock. Det är en av anledningarna till att kroppsuppfattning är en så viktig, men också svår, del av behandlingen av anorexia nervosa. Kroppsuppfattningen är subjektiv och påverkas av många olika faktorer.
När kroppen får för stor betydelse
Vid anorexia nervosa kan personen bli extremt uppmärksam på sin kropp. Hur magen känns, hur kläder sitter, hur kroppen ser ut från olika vinklar eller om kroppen upplevs ha förändrats kan få väldigt stor betydelse.
Hjärnan bearbetar hela tiden den information vi riktar vår uppmärksamhet mot. Om en person ägnar mycket tid åt att kontrollera och granska kroppen blir kroppen ett område som hjärnan ständigt fokuserar på. Det kan påverka hur kroppens storlek och form upplevs.
Det handlar därför inte bara om att personen ”ser fel”. Kroppsuppfattningen påverkas av perception, tankar, känslor och uppmärksamhet. Stark rädsla för viktuppgång och ångest kring kroppen kan dessutom förstärka upplevelsen av att kroppen är större eller ser annorlunda ut än den faktiskt gör.
När självkänslan blir beroende av att lyckas
Självkänsla och anorexia nervosa kan påverka varandra. Det går inte att säga att alla som utvecklar anorexia har låg självkänsla från början eller att låg självkänsla i sig orsakar sjukdomen.
Men för vissa kan egenvärdet gradvis börja kopplas allt mer till vikt, kroppsform, mat och förmågan att kontrollera dessa områden.
Det här beskrivs bland annat i den kognitiva beteendemodellen för ätstörningar, utvecklad av Fairburn, Cooper och Shafran. Modellen beskriver hur vikt och kroppsform kan få en oproportionerligt stor betydelse för hur en person värderar sig själv. Andra delar av livet, som relationer, intressen och andra prestationer, kan då få mindre betydelse för självvärdet.
Det kan låta så här:
”Jag duger när jag lyckas.”
”Jag är bra när jag har kontroll.”
”Om jag inte klarar mina regler har jag misslyckats.”
Då blir självkänslan villkorad. Det innebär att personen inte bara bedömer sitt beteende, utan börjar använda det som ett mått på sitt eget värde.
Perfektionism kan också spela en roll. Longitudinell forskning på personer med anorexia nervosa har visat ett samband mellan högre perfektionism och längre sjukdomsförlopp. Det betyder inte att perfektionism orsakar anorexia, men det visar att höga krav på sig själv kan vara betydelsefulla i sjukdomsförloppet.
Kan anorexia faktiskt ge en känsla av att vara bättre?
Ja, åtminstone tillfälligt.
Det här är viktigt att förstå eftersom det annars kan vara svårt att förstå varför någon fortsätter med ett beteende som samtidigt gör personen sjuk.
Kontrollen över mat, träning och kropp kan ge en känsla av kompetens, ordning och prestation.
”Jag klarar något som andra inte klarar.”
Det kan ge en tillfällig känsla av att vara disciplinerad, stark eller framgångsrik.
Problemet är att känslan ofta blir beroende av att personen fortsätter följa reglerna. Det som först upplevs som kontroll kan därför gradvis bli något som personen själv känner sig kontrollerad av.
När kroppen och självkänslan börjar hänga ihop
En negativ kroppsbild kan också påverka den generella självkänslan.
Det kan exempelvis utvecklas till:
”Jag tycker inte om min kropp.”
↓
”Jag tycker inte om mig själv.”
↓
”Jag är inte tillräckligt bra.”
När kroppen får stor betydelse för egenvärdet blir självkänslan mer sårbar. En känsla av att ha ätit för mycket, en kroppsförändring eller en jämförelse med någon annan kan då påverka hela upplevelsen av det egna värdet. Personen kan känna skam, otillräcklighet och misslyckande och bli allt mer självkritisk.
Forskning stödjer sambandet mellan kroppsbild, självkänsla och ätstörningsproblematik. En systematisk översikt publicerad 2025 fann ett samband mellan negativ kroppsbild och lägre självkänsla hos vuxna med ätstörningsproblematik. Forskarna betonar samtidigt att sambanden är komplexa och att kroppsbild, självkänsla och känsloreglering påverkar varandra.
En negativ kroppsbild kan också påverka vardagslivet. Personen kan börja undvika situationer där kroppen blir synlig, jämföra sig med andra eller känna oro för hur andra människor uppfattar kroppen. Det kan påverka relationer, fritid, skola och andra delar av livet.
Varför blir just kontroll så viktig?
För vissa personer kan kontrollen över maten och kroppen ge en känsla av ordning, trygghet och kompetens. När andra delar av livet känns osäkra eller svåra kan maten och kroppen upplevas som områden där personen faktiskt kan påverka något.
Det betyder inte att alla personer med anorexia har upplevt bristande kontroll i livet. Anorexia nervosa utvecklas genom ett samspel mellan flera faktorer, bland annat biologiska, psykologiska och sociala faktorer.
Men kontrollen kan få en funktion i sjukdomen.
Fairburn, Cooper och Shafrans modell beskriver hur vikt, kroppsform, ätande och kontroll över dessa områden kan få en oproportionerligt stor betydelse för självvärdet.
Nyare forskning av Colle et al. (2023) visar också att upplevelsen av att själv kunna styra sina handlingar, det som inom forskningen kallas sense of agency, är relevant vid ätstörningar. Det ger en mer nyanserad bild än att säga att personer med anorexia helt enkelt ”vill ha kontroll”.
Det kan därför utvecklas till en ond cirkel:
Osäkerhet eller låg självkänsla → behov av att känna sig kompetent och ha kontroll → ökad kontroll över mat och kropp → tillfällig känsla av att lyckas → kontrollen blir allt viktigare → rädsla för att förlora kontrollen → ännu mer kontroll.
Det som från början kan ha känts som en lösning kan alltså gradvis bli själva problemet.
Därför räcker det inte att säga ”du är ju redan smal”
Det är lätt att tänka att anorexia borde försvinna om personen bara kunde förstå att hen faktiskt är smal.
Men anorexia nervosa handlar inte bara om vad personen vet om sin kropp.
Det kan handla om hur kroppen upplevs, hur personen värderar sig själv och vilken funktion kontrollen över mat och kropp har fått.
Därför kan en person samtidigt:
veta att hen är smal
och
uppleva sig som stor.
Personen kan också förstå att reglerna kring mat är orimliga och samtidigt vara livrädd för att släppa dem.
Det är en viktig skillnad.
Återhämtning handlar om mer än vikt
Återhämtning från anorexia nervosa handlar naturligtvis om att kroppen behöver få tillräckligt med näring och möjlighet att återhämta sig. Men det handlar också om att gradvis förändra relationen till mat, kropp, kontroll och det egna värdet.
Om hela egenvärdet har byggts upp kring att vara smal, prestera och ha kontroll behöver personen få möjlighet att upptäcka att jag är mycket mer än min kropp och mina prestationer.
Relationer. Personlighet. Intressen. Humor. Värderingar. Drömmar. Det man bidrar med till andra.
Egenvärdet behöver få fler ben att stå på.
För när ”jag duger om jag lyckas kontrollera min kropp” kan börja ersättas av ”jag duger även när jag inte har kontroll”, händer något viktigt.
Då behöver inte maten längre vara ett mått på människans värde.
Referenser
Fairburn, C. G., Cooper, Z., & Shafran, R. (2003). Cognitive behaviour therapy for eating disorders: A “transdiagnostic” theory and treatment. Behaviour Research and Therapy, 41(5), 509–528.
Nilsson, K., Sundbom, E., & Hägglöf, B. (2008). A longitudinal study of perfectionism in adolescent onset anorexia nervosa-restricting type. European Eating Disorders Review, 16(5), 386–394.
Abdoli, M., Schiechtl, E., Scotto Rosato, M., Cotrufo, P., & Hüfner, K. (2025). Body image, self-esteem, emotion regulation, and eating disorders in adults: A systematic review.
Colle, L., Hilviu, D., Boggio, M., Toso, A., Longo, P., Abbate-Daga, G., Garbarini, F., & Fossataro, C. (2023). Abnormal sense of agency in eating disorders. Scientific Reports, 13, 14176.
Calugi, S., El Ghoch, M., Conti, M., & Dalle Grave, R. (2018). Preoccupation with shape or weight, fear of weight gain, feeling fat and treatment outcomes in patients with anorexia nervosa: A longitudinal study. Behaviour Research and Therapy, 105, 63–68.
Mer från kunskapsbanken
När kontrollen över maten blir en fråga om egenvärde Varför kan kontrollen över mat och kropp bli så viktig vid anorexia nervosa? …
När diabetes och ätstörningar möts Förra veckan fick jag föreläsa på Forum för diabetessjuksköterskor, som arrangerades av SIFU. Mitt ämne var diabetes …
Våga uppnå dina drömmar, du behöver inte veta hela vägen Om att våga drömma, utmana sina tankar och ta det första steget …
Maslows behovstrappa och ätstörningar, därför måste kroppen få sitt först Du kan inte bygga självkänsla på svält och vi vill ofta börja …
Du är inte ensam.
Kontakta mig så hjälper jag dig.
Du når mig enklast på telefon, antingen smsa eller ring. Om jag inte svarar så ringer jag upp snarast.
Föreläsning & Workshops
Mina föreläsningar kännetecknas av min förmåga att fånga publiken i medveten närvaro och göra det svåra och komplicerade enkelt. På ett enkelt sätt förklara forskning och litteratur så du kan omsätta den i praktiken. Målet är att du som medverkar tar med dig tankar som du kan använda för kraftfulla resultat.
Rådgivning
Sed ut perspiciatis unde omnis iste natus error sit voluptatem accusantium doloremque laudantium. Totam rem aperiam, eaque ipsa quae ab illo inventore veritatis et quasi architecto beatae vitae dicta sunt explicabo. Nemo enim ipsam voluptatem quia voluptas sit aspernatur aut odit aut fugit, sed quia consequuntur
personlig rådgivning.
Coaching
En professionell coachrelation finns när coaching omfattas av en affärsmässig överenskommelse som tydliggör båda parternas ansvar. En professionell coach förbinder sig att tillämpa ICF:s kärnkompetenser och ICF:s etiska riktlinjer. Coaching är samspel mellan coach och klient i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar att maximera sin personliga och professionella potential.