Karolina Palmberg

You do You en text om kroppsångest och självhat.

YOU DO YOU! Handlar texten om, att du trots att du är du kan leva ett liv som du vill.  

I studier framkommer det att sociala medier förmedlar ett kroppsideal som för många är långt ifrån hur ens egen kropp ser ut. Ett ouppnåeligt ideal skapas där föreställningar och attityder till de kroppar som inte ser ut som idealet påverkar ungdomar som i värsta fall kan leda till negativa konsekvenser. 

Vi lever idag i en tid där sociala medier får ett allt större utrymme och inflytande i vår vardag. Mediala plattformar som Instagram och Facebook griper ständigt tag i oss och fångar vår uppmärksamhet. Bilder och klipp presenteras och exponerar de senaste idealen för hur vi människor bör se ut och vad vi bör eftersträva. Ser vi till dagens ungdomar, befinner många sig dagligen på dessa forum. De blir mottagliga användare som löper risken att bli jämförda med en orealistisk och filtrerad version av verkligheten.

Hälsohets: Elina Sundström 2015

På vårt Instagramflöde, i den senaste hälsorapporten och på löpsedlarna runt om i landet blir vi matade med den, jakten på den perfekta, vältränade och ”hälsosamma kroppen”. Citat som ”Så här får du din drömkropp” och ”träningen som ger dig en hård mage och fast rumpa inom 6 veckor” gör oss ständigt påminda om varför vi bör träna och hur detta ska gå till.  

Enligt Sundström råder det en jakt i samhället på en hälsosam livsstil, en hälsohets som kan innebära en stress och ett lidande för många människor. Somliga känner en oro och ångest då de inte lever upp till idealet, menar Sundström, medan andra utvecklar självskadebeteenden så som ätstörningar och andra psykosomatiska sjukdomar. Hetsen syns sällan i personens yttre, således kan den finnas både hos den vältränade och otränade, underviktiga eller överviktiga personer. (Sundström 2015, s. 22) Vidare skiljer Sundström på hälsohets och en hälsofokus. Att fokusera på hälsa som vi mår bra av, är sunt och lustfyllt, medan hetsen bidrar till en inre kamp som blir negativ för oss. Den skapar måsten kring vår träning och inger skam och dåligt samvete när vi inte når upp till de krav som tycks ställas på oss. 

 Även vi själva är med och upprätthåller dessa schablonbilder. Det tycks nämligen ha blivit viktigare för oss att visa upp ett fint yttre i form av en vältränad och sund kropp än att innerst inne trivas med vår träning och med dem vi är. Detta får till följd att fysisk träning sällan lyfts fram som lustfyllt och roligt, utan snarare som ett sätt att passa in och vara en duktig, genom att uppnå ett ideal av en hälsosam kropp och livsstil.  

Den perfekta kroppen

En utseendekultur kännetecknas av att ett visst utseendeideal förstärks och vidmakthålls. Idealen, som ofta är snävt definierade, utesluter den större massan vilket får till följd att få människor kan leva upp till idealen även om de försöker. Idealen framhäver även en tro på att den ”perfekta kroppen” säger något om individens lycka och framgång. Således tror sig många bli mer omtyckta och värdefulla, bara om de kunde ändra på sitt utseende. (Frisén, Gattario & Lunde, 2014, s. 16) Kroppsuppfattning är ett brett och mångfacetterat begrepp som innefattar upplevelser, känslor, attityder och beteenden i förhållande till våra kroppar. Upplevelser kan röra allt från hunger och mättnad till det vi ser när vi tittar oss i spegeln. Känslorna uppstår i en strid ström och kan variera från känslor av stolthet och tillfredsställelse till skam och hopplöshet. Attityderna i sin tur inbegriper de inställningar vi har gentemot de kroppsideal som råder samt vilken vikt vi lägger vid att uppnå dessa ideal.  

Till sist omfattar vårt beteende alla de handlingar som vi gör utifrån våra upplevelser, känslor och attityder gentemot våra kroppar (Frisén, Gattario & Lunde, 2014, s. 17). 

Vidare ska inte kroppsuppfattning förstås som något statiskt eller oföränderligt. Sett över tid kan en människas uppfattning gällande sin kropp förändras då det sker en ökad känslomässig, kognitiv, social och fysisk mognad. Kroppsuppfattningen varierar även beroende på situation och sammanhang. Exponeras exempelvis den egna kroppen i ett badhus, iklädd badkläder, så tenderar vi att uppleva en starkare kroppsmedvetenhet än om vi är fullt påklädda. Slutligen kan kroppsuppfattningen variera mellan olika grupper. Ser vi till grupperna män och kvinnor så finner vi vissa generella olikheter i hur dessa grupper upplever sina kroppar. En variation som kan förstås utifrån de kroppsideal som skiljer sig mellan könen och på så sätt skapar olika förhållningssätt och tolkningsramar (Frisén, Gattario & Lunde 2014, s. 18). 

 

Dysmorfomorbi

Du kan ha dysmorfofobi om du tycker att detaljer i ditt utseende är så fula eller konstiga att de begränsar ditt dagliga liv. Det kan innebära att du ägnar mycket tid varje dag åt att kontrollera eller dölja ditt utseende och att du undviker andra människor. Det finns behandling som hjälper mot dysmorfofobi.  

Dysmorfofobi kallas även för upplevd fulhet eller BDD, som är en förkortning av engelskans body dysmorphic disorder. Namnet syftar på att man upplever att ens utseende är förvrängt eller konstigt. 

Att ha komplex eller störa sig på någon detalj i sitt utseende är vanligt. Du kan ha dysmorfofobi om du mår mycket dåligt över hur du ser ut och det påverkar ditt liv varje dag. 

Även om dysmorfofobi handlar om utseendet har det ingenting med ytlighet att göra. Det är en psykiatrisk diagnos som har mycket gemensamt med OCD/ Tvångssyndrom  

( Källa 1177) 

Yogahjärnan: Urgammal tradition för att hantera nutida stress

Stress och kanske till och med större negativa livshändelser är något vi alla drabbas av emellanåt. Det påverkar vår hälsa direkt och indirekt. Vad kan vi ta till i dessa situationer?

YOU DO YOU!

Handlar texten om, att du trots att du är du kan leva ett liv som du vill.  

Det kan handla om att acceptera sig själv i befintligt skick, psykologisk kunskap blir ett ytterligare verktyg för hälsa. En yogahjärna kan underlätta självläkning men vi vill också lyfta fram vägar för människor att bli till stöd och hjälp för andra.

You do you är en av grundkoncepten i mitt företag, att du gör det du behöver och du gör det på ditt sätt. 

Att vara drabbad av ätstörning och ha kroppsångest och självhat är inget som går över med en quick fix men att jobba med 
Mental 

Aktiv 

Träning 

och Yoga Acceptans och självmedkänsla kommer du långt på vägen. 

Mat är medicin också vidare. 

Självmedkänsla och att bygga sin yogahjärna

När vi känner oss hindrade av kroppen kan det vara hjälpsamt att titta närmare på vilka tankemönster det skapar hos oss.  

I studier framkommer det att sociala medier förmedlar ett kroppsideal som för många är långt ifrån hur ens egen kropp ser ut. Ett ouppnåeligt ideal skapas där föreställningar och attityder till de kroppar som inte ser ut som idealet påverkar ungdomar som i värsta fall kan leda till negativa konsekvenser.  

Vi lever idag i en tid där sociala medier får ett allt större utrymme och inflytande i vår vardag. Mediala plattformar som Instagram och Facebook griper ständigt tag i oss och fångar vår uppmärksamhet. Bilder och klipp presenteras och exponerar de senaste idealen för hur vi människor  bör se ut och vad vi bör eftersträva. Ser vi till dagens ungdomar, befinner många sig dagligen på dessa forum. De blir mottagliga användare som löper risken att bli jämförda med en orealistisk och filtrerad version av verkligheten. 

Var ska man då börja för att uppnå en yogahjärna?    

  • Du kan börja med det fysiska att andas och att välja några välgörande övningar för att uppnå mentala fördelar   
  • Eller så börjar du i det mentala / psykologiska för att påverka det fysiska och förändra tillståndet i kroppen.  
  • Gör 2 övningar som du aldrig gjort förut…inte de ”gamla vanliga ” utan något nytt, andas på ett nytt sätt, rör kroppen på ett nytt sätt. 
  • Känna tacksamhet över att du har en kropp, välj en kroppsdel som du inte hatar…väldigt få hatar sina knän eller armbågar, var tacksam över att dina knän fungerar och att du kan sträcka och böja på knäna så du kan gå, hoppa och springa exempelvis. eller att du kan böja och sträcka på armbågen så att du kan göra massa olika saker.  

  

Yoga kan kännas som magi. En del av denna ”magiska” effekt kommer för att du för ett ögonblick riktat uppmärksamheten och gett dig chansen att vara närvarande, samt att möjligheter för återhämtning skapas både för kroppen men även sinnet. Nervsystemet har ett finger med i spelet i yogans effekter. När du känner dig uppe i varv är det troligen så att den sympatiska delen av ditt autonoma nervsystem som dominerar. Det står för kamp och flykt. Motsatsen benämns som den parasympatiska delen och när den dominerar känner du dig lugn och rofylld. 

Yttre saker kan påverka vilken del som dominerar, till exempel om du är sen till ett möte (sympatikus) eller om du får en kram av en person som är viktig för dig (parasympatikus). Men du kan också styra aktiviteten i nervsystemet med andning och hur kroppen är positionerad.  

– Stress bidrar till många underliggande obalanser. Yogan är designad för att stimulera det parasympastiska nervsystemet. Den tar udden av stress för att vi ska komma tillbaka till jämvikt i nervsystemet. Det vi behöver är en balans och ett gott samarbete mellan det sympatiska och parasympatiska nervsystemet. Det viktiga är att vi smidigt kan växla däremellan.

När vi känner oss hindrade av kroppen kan det vara hjälpsamt att titta närmare på vilka tankemönster det skapar hos oss. Det kan vara värdefullt att förhålla sig mer vänligt till oss själva, det har med compassion att göra. Vi vill gärna tro att vi kan kontrollera allt, det är svårt att acceptera att det inte är så. 

OCH avslutningsvis så några ord om TACKSAMHET: 
– genom att öva på att vara tacksam så hittar du ytterligre en nyckel till att vara kroppssnäll och får mera självmedkänsla och känsla av GOOD ENOUGH och att du duger. 

Tacksamhetsövningen kan görs såhär: 

  • Rikta din uppmärksamhet mot andningen. Observera hur andningen kommer och går utan att styras. Låt andetaget stilla kroppen och tankarna som pågår på insidan. Börja successivt att förlänga både in- och utandning. 
  • Sök sedan i ditt inre efter någon eller något i ditt liv som du är tacksam över.
  • En färdighet du har eller någon som hjälper dig. 
  • Säg sedan inom dig “Tack”.
  • Notera hur den här tacksamheten känns. Andas in och känn hur uppskattningen tar plats i ditt hjärta och din bröstkorg. På utandning, föreställ dig hur din tacksamhet når den andra personen och hur han eller hon tar emot den med ett öppet hjärta.
  • Välj sedan någon som du hjälpt eller funnits för.
  • Välj därefter något som du tackar dig själv för. Kanske något du nyligen gjort eller tidigare som har stöttat ditt eget välmående eller på annat sätt hjälpt dig i livet. Notera hur det känns att uppleva tacksamhet gentemot dig själv och låt det fylla ditt hjärta. 
  • Övningen kommer från YOGAHJÄRNAN – den bästa versionen av dig själv men närvaro, ro-styrka och compassion Christina Andersson & Sara Granström 
Yoga och meditation

Mer från kunskapsbanken

Smalast vinner-en dokumentär från SVT Idag exponeras unga tjejer för skadliga skönhetsideal i en utsträckning som vi aldrig tidigare upplevt. Svenska influencers …

Test Ätstörning- SCOFF: 5 enkla frågor Att upptäcka en ätstörning i tid kan vara avgörande för att få rätt hjälp och stöd. …

Självsvält: Vad du behöver veta och hur du kan få hjälp Att söka information om självsvält kan vara ett tecken på att …

Coachar du idrottare med ätstörningar? åhär i VM tider vill jag dela med mig av finfina resultat som kommer av kraftfull coaching …

Du är inte ensam.
Kontakta mig så hjälper jag dig.

Du når mig enklast på telefon, antingen smsa eller ring. Om jag inte svarar så ringer jag upp snarast.

Föreläsning och workshops

Föreläsning & Workshops

Mina föreläsningar kännetecknas av min förmåga att fånga publiken i medveten närvaro och göra det svåra och komplicerade enkelt. På ett enkelt sätt förklara forskning och litteratur så du kan omsätta den i praktiken. Målet är att du som medverkar tar med dig tankar som du kan använda för kraftfulla resultat.

Rådgivning

Sed ut perspiciatis unde omnis iste natus error sit voluptatem accusantium doloremque laudantium. Totam rem aperiam, eaque ipsa quae ab illo inventore veritatis et quasi architecto beatae vitae dicta sunt explicabo. Nemo enim ipsam voluptatem quia voluptas sit aspernatur aut odit aut fugit, sed quia consequuntur
personlig rådgivning.

Coaching

En professionell coachrelation finns när coaching omfattas av en affärsmässig överenskommelse som tydliggör båda parternas ansvar. En professionell coach förbinder sig att tillämpa ICF:s kärnkompetenser och  ICF:s etiska riktlinjer. Coaching är samspel mellan coach och klient i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar att maximera sin personliga och professionella potential. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *