Pressen att vara snygg
Överlallt finns bilder av hur man ska se ut för att vara snygg. Hur gör man för att inte känna sig ful och dålig? Den perfekt akroppen finns inte, skriver jag redan i inledningen vilket inte är riktigt sant, den perfekta kroppen finns och den är din och hur den ska se ut beror på vad du ska använda den till. Detta pratar jag mycket om med mina klienter. Vad ska du använda din kropp till?
Tandläkarreklamen är ett bra exempel.
I reklamen står det en snygg tjej eller kille med ett perfekt leede med kritvita tänder och gapskarattar och har jätteroligt, i ssjälva verket så är man jättetrött och står och dreglar med tandkrämen i mungiporna.
Forskning visar att 3 av 4 ogillar sina kroppar och skäms hur de ser ut, samma siffra för ungdomar mellan 18-21 år är 4 av 5. Samtidigt uppger 50% av alla barn att de blivit tillbakadragna, börjat at tträna maniskt, slutat att socialisera sigefter att på sociala medieplattformar blivit retade för sitt utseende. Rapport från Stem4 som jobbar för att motverka psykisk ohälsa hos barn.
Idealet är att smal midja, breda höfter och stora bröst. I puberteten ändras fokus på kroppen och smahället blir mer utseendefixerat och kroppsfixeringen ökar i takt med att kroppen förändras.
Det är jättelätt att hitta fel och brister om du jämför dig med modeller och kändisar- frågan är hur de egentligen ser ut, utan smink och fixade bilder?
Tonåringarna vet att de perfekta kropparna som vi ser inte är på riktigt, det är kroppar som från början är väldigt ovanliga och sedan omgjorda i olika dataprogram, retuserade. Som tjejerna och killarna ser ut i reklam så ser ingen ut på riktigt.
Förr var det bra att vara tjock.
För några hundra år sedan skulle man ha tyckt att dagens ideal var jättekonstiga. På 1600 talet fanns det till och med recept på hur man skulle bli tjock. Det som idag ses som fräscht, att vara brunbränd, och ett tjockt glänsande hårsvall skulle uppfattas som jättekonstigt. På 1700 talet, användes vitt puder för att håret och huden skulle se matt ut och en kvinna utan dubbelhaka kunde inte betraktas som vacker. Smal var för den som var sjuk eller fattig. Idag ser det annorlunda ut och det är många ideal som samsas brevid varandra beroende på i vilket land du bor och i vilken kultur du tillhör.
Tanken att du ska vara ung, stark och vältränad kom i början på 1900 talet och de var då film, reklam och kändisar ökade.
Imitten på 1900 talet förändrades allting, i samhället. Tidigare hade våra äldre människor hög status, nu blev det inne att vara smal och ung och modern. Idag på 2020 talet är det ett ideal som ingen kan uppnå varken tjejer eller killar, män eller kvinnor.
Svårt att leva upp till ideal
Att försöka att få sin kropp att se ut på ett visst sätt kan leda till att du blir sjuk. Att jämföra sig med andra är en naturlig del i att vara människa men att jämföra sig med idealbilder eller bilder som inte är sanna kan skapa ohälsa och risken att vi börjar må dåligt för att vi tror att de det är vi som är dåliga när det är idealen som är omöjliga att uppnå. Idealen skiljer sig åt mellan killar och tjejer och kroppsidealen skiljer sig åt genom att manliga attribut och stora definerade muskler är i fokus medans kvinnor och tjejr ska se ut påett annat sätt.
En utseendekultur kännetecknas av att ett visst utseendeideal förstärks och vidmakthålls.
Idealen, som ofta är snävt definierade, utesluter den större massan vilket får till följd att få
människor kan leva upp till idealen även om de försöker. Idealen framhäver även en tro på att
den ”perfekta kroppen” säger något om individens lycka och framgång. Således tror sig
många bli mer omtyckta och värdefulla, bara om de kunde ändra på sitt utseende.
Kroppsuppfattning är ett brett och mångfacetterat begrepp som innefattar upplevelser,
känslor, attityder och beteenden i förhållande till våra kroppar. Upplevelser kan röra allt från
hunger och mättnad till det vi ser när vi tittar oss i spegeln. Känslorna uppstår i en strid ström
och kan variera från känslor av stolthet och tillfredsställelse till skam och hopplöshet.
Attityderna i sin tur inbegriper de inställningar vi har gentemot de kroppsideal som råder samt
vilken vikt vi lägger vid att uppnå dessa ideal. Till sist omfattar vårt beteende alla de
handlingar som vi gör utifrån våra upplevelser, känslor och attityder gentemot våra kroppar.
Vidare ska inte kroppsuppfattning förstås som något statiskt eller oföränderligt. Sett över tid kan en människas uppfattning gällande sin kropp förändras då det sker en ökad känslomässig, kognitiv, social och fysisk mognad. Kroppsuppfattningen varierar även beroende på situation och sammanhang. Exponeras exempelvis den egna kroppen i ett badhus, iklädd badkläder, så tenderar vi att uppleva en starkare kroppsmedvetenhet än om vi är fullt påklädda. Slutligen kan kroppsuppfattningen variera mellan olika grupper. Ser vi till grupperna män och kvinnor så finner vi vissa generella olikheter i hur dessa grupper upplever sina kroppar. En variation som kan förstås utifrån de kroppsideal som skiljer sig mellan könen och på så sätt skapar olika förhållningssätt och tolkningsramar
Hälsohets eller hälsofokus.
Att fokusera på hälsa som vi mår bra av, är sunt och lustfyllt, medan hetsen bidrar till en inre kamp som blir negativ för
oss. Den skapar måsten kring vår träning och inger skam och dåligt samvete när vi inte når
upp till de krav som tycks ställas på oss. Även vi själva är med ochupprätthåller dessa schablonbilder, menar Sundström. Det tycks nämligen ha blivit viktigareför oss att visa upp ett fint yttre i form av en vältränad och sund kropp än att innerst inne trivas med vår träning och med dem vi är. Exmpelvis inom gymkulturen kan det lätt uppstå ett missnöje över den egna kroppen.
Ett fenomen de kallar ”de missnöjdas logik”, vilken innefattar en föreställning att det
alltid finns något att åtgärda eller förbättra på sin kropp, men att målet sällan uppnås. Detta,
kan i värsta fall leda till ett missnöje med sig själv och sin kropp Detta får till följd att fysisk träning sällan lyfts framom lustfyllt och roligt, utan snarare som ett sätt att passa in och vara en duktig, genom att
uppnå ett ideal av en hälsosam kropp och livsstil.
Enligt Sundström råder det en jakt i
samhället på en hälsosam livsstil, en hälsohets som kan innebära en stress och ett lidande för
många människor. Somliga känner en oro och ångest då de inte lever upp till idealet, menar
Sundström, medan andra utvecklar självskadebeteenden så som ätstörningar och andra
psykosomatiska sjukdomar. Hetsen syns sällan i personens yttre, således kan den finnas både
hos den vältränade och otränade, underviktiga eller överviktiga personer. Det tycks ha blivit viktigare för oss att visa upp ett fint yttre i form av en vältränad och sund kropp än att innerst inne trivas med vår träning och med dem vi är. Detta får till följd att fysisk träning sällan lyfts fram som lustfyllt och roligt, utan snarare som ett sätt att passa in och vara en duktig, genom att uppnå ett ideal av en hälsosam kropp och livsstil.
samhället idag har skapat en ohälsosam ”cocktail” som innebär ett hat mot feta kroppar som mixas med en moralisk övertygelse om att fysisk aktivitet gör dig till en bättre människa. Budskapet att hälsa är lika med frånvaro av fetma och att vara smal förmedlas ständigt till de unga. Den fysiskt aktiva människan anses således vara smart, vacker, populär, smal, framgångsrik och ha god karaktär. (Zanker & Gard 2008)
Det viktigaste är att vara schysst
Att vara schysst mot sig själv och andra är en egenskap som värderas högt hos tonåringar idag både irl och på nätet.
Nationalencyklopedin definierar sociala medier som ”Samlingsnamn på
kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom
exempelvis text, bild eller ljud” (NE). Sociala medier innefattar således en arena där flertalet
människor möts och interagerar med varandra. Exempel på sådana arenor, ”sajter”, är;
Facebook, Instagram, Twitter och Snapchat. I samband med att utvecklingen har gått framåt
har sociala medier blivit allt större och fått ett starkare inflytande på oss människor idag.
Några ord om självmedkänsla
Begreppet självmedkänsla kommer från engelskans uttryck self compassion och har sitt ursprung ur buddismen. Att beöta sig själv med samma vänlighet och med känsla som du skulle göra mot andra. Att vara en schysst kompis helt enkelt. När du visar dig själv omtanke aktiveras hormoner som får dig att må bra. och som minskar stress ångest och oro. Samma hormoner som utsöndras vid psotiv beröring, en kram eller att äta god mat, eller att vara tillsammans med andra. Genom att visa dig själv medkänsla så kan du sänka stressnivårena och exepelvis öka fokus, koncentration och sova bättre och vakna utvlad.
Ovandla din inre kritiker och öka din självkänsla och ditt självförtroende, ge dig ut i nya sammanhang och se till att du blir bemött med förståelse, acceptans, värme, vänlighet och omsorg om dig själv och andra.
Tillåt dina käsnlor att komma och gå, känslor är inte sannngar och kom ihåg att inte tro på allt du tänker.
Du är inte ensam det finns alltid någon att prata med eller att vara med.
Pressen att vara snygg
handlar egentligen om ” Pressen att vara en schysst kompis till sig själv och andra!”
Så tack för att du läst hela inlägget. // karolina
Mer från kunskapsbanken
Smalast vinner-en dokumentär från SVT Idag exponeras unga tjejer för skadliga skönhetsideal i en utsträckning som vi aldrig tidigare upplevt. Svenska influencers …
Test Ätstörning- SCOFF: 5 enkla frågor Att upptäcka en ätstörning i tid kan vara avgörande för att få rätt hjälp och stöd. …
Självsvält: Vad du behöver veta och hur du kan få hjälp Att söka information om självsvält kan vara ett tecken på att …
Coachar du idrottare med ätstörningar? åhär i VM tider vill jag dela med mig av finfina resultat som kommer av kraftfull coaching …
Du är inte ensam.
Kontakta mig så hjälper jag dig.
Du når mig enklast på telefon, antingen smsa eller ring. Om jag inte svarar så ringer jag upp snarast.
Föreläsning & Workshops
Mina föreläsningar kännetecknas av min förmåga att fånga publiken i medveten närvaro och göra det svåra och komplicerade enkelt. På ett enkelt sätt förklara forskning och litteratur så du kan omsätta den i praktiken. Målet är att du som medverkar tar med dig tankar som du kan använda för kraftfulla resultat.
Rådgivning
Sed ut perspiciatis unde omnis iste natus error sit voluptatem accusantium doloremque laudantium. Totam rem aperiam, eaque ipsa quae ab illo inventore veritatis et quasi architecto beatae vitae dicta sunt explicabo. Nemo enim ipsam voluptatem quia voluptas sit aspernatur aut odit aut fugit, sed quia consequuntur
personlig rådgivning.
Coaching
En professionell coachrelation finns när coaching omfattas av en affärsmässig överenskommelse som tydliggör båda parternas ansvar. En professionell coach förbinder sig att tillämpa ICF:s kärnkompetenser och ICF:s etiska riktlinjer. Coaching är samspel mellan coach och klient i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar att maximera sin personliga och professionella potential.