Karolina Palmberg

Att bestämma en målvikt

En bra start är att börja med att prata om hur allting hänger ihop är på att kunna bryta svält och kompensatoriska beteenden. Att beskriva att det är svälten som driver det störda ätbeteende. Att bantning och / eller ökad fysisk aktivitet driver ätstörningen och skapar ångest/ tvångstankar och handlingar och depressioner kopplade till kompensation och mera svält och bantning ger dig trovärdighet som samtalspartner.

Klienter med en ätproblematik är upptagna av en enda sak: 

Tankar på vikt och vad som kommer att hända med mig vikt? 

Detta gäller alla diagnoser utom den selektiva ätstörningen. Att skjuta upp den viktigaste frågan av dem alla till något senare är ett misstag.

Alla, anhöriga och drabbade vill veta om behandlingen kommer att innebära att de kommer tappa kontrollen över vikten.

Satsa på en bra start – när du ska bestämma en målvikt.

Det är mycket värdefullt att lägga ner extra mycket tid i början på en behandling, eller i starten i en kontakt. Forskning visar att förhållandet mellan en klient och en terapeut etableras mycket snabbt och det som sker i ett tidigt skede ofta är det som avgör om det blir ett bra samarbete eller inte.Det är också under de 2 första besöken som det sker en förändring i klientens inställning och motivation även om det kan ta längre tid än så innan någon förändring märks på ändrat beteende.

Varför är det fokus på vikten?

I de flesta samtal till mig undrar föräldrar och anhöriga varför det oftas är så mycket fokus på vikten i en behandling eller i möte med olika läkare eller terapeuter. Kroppsvikten är det enda objektiva mätpunkten som vi alla kan förhålla oss till och ger en bra indikator på följsamhet till behandlingen. Om matschemat och måltidsordning är implementerat och har en följsamhet och tillit till att det fungerar. Genom att kartlägga klientens mat och ätvanor, ställa en adekvat diagnos och och utforska vad patienten har för styrkor och resurser. vilka förberedelser och kompensatoriska beteenden finns och hur beskriver klienten själv sin situation. 

Kartläggningen är också hjälpsam när det gäller att hjälpa klienten att bryta onormala eller tvångsmässiga beteenden som vidmakthåller sjukdom eller det störda ätbeteendet.

Hunger och mättnadskänslor

 

Eftersom klienterna har tappat bort de naturliga hunger och mättnadskänslor så så vet hen inte HUR MYCKET OCH NÄR det är dags att äta. Ofta oroar sig de också för att de ska gilla maten och inte kunna sluta äta och blir överviktiga på grund av det. De oroar sig också för att inte orka kompensera med aktivitet och kräkningar och att de kommer att bli tjocka och orörliga. En högst befogad tanke och oro men inte särskilt realistiskt eftersom de sakta med säkert lär kroppen att lita på hunger och mättnadssignalerna igen.

Så hur ser vikt diskussionen ut?

Jo den är samma oavsett diagnos. För alla är den samma oavsett vikt det är det kompensatoriska beteendet som skiljer diagnoserna åt. Det finns olika strategier:

 

  1. Den ena går ut på att be patienten själv föreslå en målvikt. Om det finns någon person som de beundrar som de kan tänka sig att väga likasom. Hur ser klienten på sin egen vikt? Underviktig- överviktig eller normalviktig? och vet hen vad som är hennes normalvikt?
    Någon som exempelvis väger 42 kilo förväntar sig att normalvikten kan vara 55 kg och föreslår 50 kg vilket blir ett bra första delmål och att nästa målviktsdiskussion utgår från den vikten.

 

  1. Den andra strategin är när någon är extremt motvillig att gå upp i vikt eller väldigt kraftigt underviktig.  Då kan de vara hjälpsamt att arbeta med viktuppgång om ca 500 gram i veckan och att 2 kg är den första målvikten och att klienten får vara med och bestämma vad hon ska äta och hur vilan ska gå till men utan viktuppgång är det ingen mening att satsa på samtal eller behandling
  2. och en bulimiker eller en normalviktig person behåller sin vikt.
  3. och för en överviktig eller en person med fetma är det först det kompensatoriska beteendet som skall brytas och sedan kommer fokus på viktnedgång och stabilisering av kroppsvikten.

 

Målvikt sätts alltid utifrån längd och vikt i förhållande till varandra och för barn utgår vi alltid via tillväxtkurvorna och det händer inte att någon får en målvikt som genererar i en övervikt/ fetma eller en ohälsosamt låg vikt.

Det är viktigt med en MÅLVIKT men den behöver oftast bara ett samtal och sedan kan ni gå vidare med HUR, VAD, NÄR och fokusera på resurser och styrkor och vilka hinder som finns och vad som behövs för att komma vidare.

Det största misstaget är att undvika en diskussion om målvikt.

Att undvika vikt diskussionen skapar oftas en misstro och missnöje då klienterna inte tror att du dels kan denna delen och dels så vet de inte om du vet hur de ska göra för att fortfarande vara smala och friska.

Jag rekommenderar å det starkaste att ta de besvärliga samtalen först och komma överens om de olika målen och sedan fokusera på vägen dit.

Mer från kunskapsbanken

Selektiv ätstörning hos barn Att vara förälder till ett barn med selektiv ätstörning, eller ARFID (Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder), kan vara både …

Kan inte sluta äta Om du ofta och återkommande äter stora mängder mat under kort tid utan att kunna kontrollera dig, kan …

Snackification: Mat- och Hälsotrender 2024 Med ökande medvetenhet om både personlig hälsa och planetens välbefinnande, ser vi år 2024 flera spännande trender …

Hur blir jag snabbt frisk från en ätstörning? Detta är den mest googlade frasen när det gäller ätstörningar och svaret är att …

Du är inte ensam.
Kontakta mig så hjälper jag dig.

Du når mig enklast på telefon, antingen smsa eller ring. Om jag inte svarar så ringer jag upp snarast.

Föreläsning och workshops

Föreläsning & Workshops

Mina föreläsningar kännetecknas av min förmåga att fånga publiken i medveten närvaro och göra det svåra och komplicerade enkelt. På ett enkelt sätt förklara forskning och litteratur så du kan omsätta den i praktiken. Målet är att du som medverkar tar med dig tankar som du kan använda för kraftfulla resultat.

Rådgivning

Sed ut perspiciatis unde omnis iste natus error sit voluptatem accusantium doloremque laudantium. Totam rem aperiam, eaque ipsa quae ab illo inventore veritatis et quasi architecto beatae vitae dicta sunt explicabo. Nemo enim ipsam voluptatem quia voluptas sit aspernatur aut odit aut fugit, sed quia consequuntur
personlig rådgivning.

Coaching

En professionell coachrelation finns när coaching omfattas av en affärsmässig överenskommelse som tydliggör båda parternas ansvar. En professionell coach förbinder sig att tillämpa ICF:s kärnkompetenser och  ICF:s etiska riktlinjer. Coaching är samspel mellan coach och klient i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar att maximera sin personliga och professionella potential.