Diabetes och Ätstörningar hör inte ihop. 

Så vad är en Ätstörning: Fairburn och Walsh beskrev 2002 : att det är en ihållande störning i ätbeteende eller viktkontrollerande som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande”.

Om tankar på mat, ätande och kroppsform dominerar ens liv och påverkar ens mående, fysiska hälsa och social samvaro kan det vara fråga om en ätstörning.

Och sedan 2013 har DSM 5 följande diagnoser beskrivna: Undvikande / selektiv ätstöring, Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa , OSFED /EDNOS – ospecificerad, Hetsätningsstörning- dessa diagnoser har samma grundproblem men tar sig lite olika uttryck och drabbar lite olika för olika människor. men de diagnoser vi ser i kombination med Typ 1 diabetes är främst:

  • Restriktiv ätstörning eller restriktiv ätstörning med självrensning.
  • Bulimi eller hetsätningsstörning

“att ha diabetes är redan ett heltidsjobb med att hålla reda på blodsockernivåer& insulinenheter. Lägg till en ätstörning med att registrera  fysisk aktivitet ,mat och kalorier. …att ha 2 komplicerade diagnoser känns ibland övermäktigt”  så här beskriver en tjej som är drababd av båda diagnoserna.

Vid typ 1-diabetes är fokus av naturliga skäl mycket på mat och kost. Gemensamt för många som utvecklat en ätstörning är en överdriven upptagenhet av tankar på mat, vad som ska ätas, kroppsvikt och kroppsfigur samt en stark rädsla för att gå upp i vikt.

  • Flickor i tonåren med typ 1 diabetes har en två gånger förhöjd risk att utveckla en ätstörning, huvudsakligen anorexia nervosa.
  • Av tonårsflickor som haft diabetes i snitt i 7 år visade sig i enligt en studie att många hade beteende som vid ätstörning, beteende som ökar risken för komplikationer i diabetesI denna studie var det:
    1. 45% som höll på med hetsätning.
    2. 38% som höll på med bantning.
    3. 14% som begränsade eller uteslut insulindoser.
    5. 8% som hade volontära kräkningar, alltså kräkningar som de iscensatte för att göra sig av med mat för att förhindra viktuppgång.

Risk för ätstörning vid typ 1 diabetes126 kvinnliga patienter med typ 1 diabetes från tidiga tonåren och i snitt i 8,5 år in i vuxenlivet.

  • Vid 23,7 år ålder hade 32,4 % en aktiv ätstörning medan ytterligare 8,5% hade ospecifik ätstörning . Risken att utveckla en ätstörning för unga kvinnor med diabetes typ är således kraftigt förhöjd.
  • Risk för typ 2 diabetes vid bulimia nervosa och vid hetsätningsstörning
  • Patienter med bulimia nervosa och i ännu högre grad de med hetsätningsstörning har en förhöjd risk att utveckla typ 2 diabetes.
  • För att få en uppfattning av hur stor risken är för att utveckla typ 2 diabetes när man har en ätstörning som karakteriseras av hetsätning följde man 2 342 patienter från en ätstörningsenhet i Helsingfors under i genomsnitt cirka 8 år.
    Man fann att av de patienter som hade bulimia nervosa så hade 1,5% typ 2 diabetes före behandlingsstart, 4,4% hade typ 2 diabetes efter 8 år.
    Bland de med hetsätningsstörning hade 5,2% typ 2 diabetes före behandlingsstart,
    33,9% hade en typ 2 diabetes efter 8 år.
  • Risken för att utveckla en diabetes typ 2 om man har en ätstörning karakteriserad av hetsätning är påtagligt förhöjd, framförallt när det gäller hetsätningsstörning.

Diabulimi = insulinbantning
betyder att minska, eller helt sluta ta sitt insulin för att gå ner i vikt.

  • I stället för att använda sig av energin du får via maten så kommer glykosen ut via urinen i stället för att bygga upp energidepåerna i cellerna. Det är en livsfarlig metod för att gå ner i vikt.
  • Tappar hungerkänslorna.
  • Personer med diabulimi blir mycket trötta, får ont i musklerna, ökad törst och kissar mer.
  • När kroppen får för lite insulin leder det till för högt blodsocker som i förlängningen kan ge så kallad syraförgiftning – ett livshotande tillstånd som uppstår när kroppen i brist på socker i stället börjar använda fettvävnaden som bränsle.
  • Snabb viktminskning med normalt födointag.
  • Ett högt HbA1c-värde. Fysisk utmattning.
  • Ökad aptit (kroppens celler svälter i huvudsak).
  • Stämningsförändringar.
  • Minskad koncentration och motivation (detta kan ses i förändringar i akademisk och professionell prestation).
  • Återkommande DKA (diabetes ketoacidos) utan någon förklarande orsak (detta kan vara livshotande).
  • Diabulimia är inte erkänt som en officiell ätstörning, men många experter på ungdomsdiabetes har varit medvetna om denna farliga praxis i flera år.

Vid anorexia nervosa driver ångesten patienten att både äta för lite och att undermedicinera med insulin, detta för att åstadkomma viktminskning eller förhindra viktökning. Detta innebär allvarliga svårigheter i behandlingen, och att stora risker för komplikationer i diabetessjukdomen kan uppstå.
Vi vet att det finns en ökad risk för diabeteskomplikationer vid anorexia nervosa.

  • en tre gånger högre risk för ögonskador,
  • påtagligt förhöjd risk för syraförgiftning,
  • nerv- och njurskador.
  • förhöjd dödlighet, men kombinationen av de båda tillstånden utsätter patienten för en påtagligt ytterligare förhöjd dödlighet.
  • En registerstudie från Danmark  fann att efter tio år var dödligheten för kvinnor med:
    typ 1 diabetes 2,5% och med anorexia nervosa 6,5%. Vid båda sjukdomarna samtidigt är dödligheten 38%.
  • Samtidig typ 1 diabetes och anorexia nervosa har en betydligt högre dödlighet än enbart anorexia nervosa, som har en högre dödlighet än enbart diabetes typ 1.
  • Behandling av ätstörning och behandling av diabetes har båda fokus på hur patienten klarar av att hantera maten. Vid anorexia nervosa är den primära målsättningen att bryta svälten och hjälpa patienten att gå upp i vikt.
    Den evidensbaserade behandlingsmetoden är familjeterapi när det gäller den yngre patienten. Men utöver att häva svälten behöver behandlingen fokusera på hur patienten hanterar sitt insulin. Därmed hänger diabetesbehandling och ätstörningsbehandling intensivt ihop. Det är oftast av avgörande betydelse att det formas ett multidisciplinärt team kring patienten.

    Anorexia nervosa är den allvarligaste ätstörningen och den ätstörning som ställer oss inför störst utmaningar vid samtidig diabetessjukdom. Det är viktigt att inte glömma bort de övriga ätstörningarna.
    Bulimia nervosa driver in patienten i ett kaotiskt ätande, där diabetesreglerna kollapsar när hetsätningsimpulserna tar över. För att få en fungerande diabetesbehandling för patienten krävs att patienten även för hjälp för sin bulimi.

Diabetes och Ätstörningar hör inte ihop – behöver du hjälp så hör av dig!! Karolina 

www.karolinapalmberg.se/blogg  karolina@karolinapalmberg.se
LinkedIn#ätstörningsexperten
Instagram  070-2260746

 

Written by: Karolina Palmberg

You may also like these posts
Så sjukt hälsosamt en text om ätstörning 2022

Leave A Reply:

No comments yet.