Ätstörningsbehandling vid NPF och ARFID var temat på årets vårmöte. Svenska Ätstörningssällskapet (Swedish Eating Disorder Society, SEDS) är en professionell intresseförening för människor som arbetar med ätstörningar. Våra syften är att förbättra vården genom kunskapsutbyte kring kliniska frågor, metodutveckling, forskning och samarbete mellan behandlingsenheter. SEDS ordnar årligen medlemsmöten med föreläsningar och workshops. https://www.seds.se/

Ätstörningsbehandling vid NPF och ARFID
Årets Vårmöte handlar om behandling av patienter med autism, ADHD och/eller undvikande restriktiv ätstörning (ARFID). Vi kommer att få lära oss mer om hur vi kan anpassa våra behandlingsinterventioner när övervärdering av kropp och vikt inte är den centrala drivkraften, och  när vi behöver anpassa våra behandlingsmålsättningar.

Forskaren Lisa Dinkler på KI, föreläser om ARFID/ selektiva ätstörningen.

  • 2% av befolkningen har en ARFID.
  • 8-23% av patienterna på en ätstörningsklinik har en ARFID och de många har en samsjuklighet.
  • Samsjuklighet med ångest : 32-72%
  • Samsjuklighet med depression: 15-33%
  • Samsjuklighet med Sucidalitet 8-14%
  • Samsjuklighet med ADHD 4-39 %
  • Samsjuklighet med Autism 3-13 %
  • Samsjuklighet med Somatiska bevär.

Den selektiva ätstörningen är en egen diagnos sedan 2013, i ”nya”DSM5

  • Finns lite forskning och ingen kunskapsöversikt och inga kliniska riktlinjer så det som finns är beprövad erfarenhet och fallbeskrivningar

Lisa föreläser om att:

  • det dröjer länge innan en 1a kontakten med vården görs. Vilket också på ett sätt försvårar behandling, då ätbeteende, och kognitiva beteenden har fått ett djupt fäste. Vanor och rutiner har semeterats fast.
  • oftast pojkar
  • normalviktiga
  • samsjuklighet med medinska komplikationer
  • ångestproblematik
  • samsjuklighet med ADHD.

På Lisas föresläsning gjordes en Menti – undersökning, där deltagarna fick ge sina egena svar på olika frågor.

Av ca 200 kliniker, så var det väldigt få, färre än 20 stycken som kan hur diagnosen ställs och hur behandlingen ska ske och ingen kliniker svarade att de arbetar med ARFID på sin arbetsplats. ARFID påminner om Anorexia och eller Bulimia Nervosa men har ingen given plats för behandling.

ARFID drabbar barn och diagnosen kan sättas från 7 års ålder.

Lisa föreslår följande behandling, med 3 komponenter:

  • Psykologisk
  • Nutrition
  • Medicinsk

– Det fåtal retrospektiva behandlingsstudier som finns visar att sedvanlig ätstörningsbehandling ofta har god effekt.

Det är alltså här det blir problem med den selektiva ätstörningen, eftersom den inte kan förekomma i samsjuklighet med NPF diagnoser.

Och om du vill veta mer om ARFID så finns här ett helt eget blogginlägg om ARFID / selektiv ätstörning:

http://karolinapalmberg.se/?s=selektiv+%C3%A4tst%C3%B6rning

och en youtube förläsning hos Attention Haninge: https://youtu.be/KyeXb-tnA0E

https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2018/09/arfid-restriktivt-atande-utan-radsla-for-viktuppgang/

Eftermiddagen fortsatte med en försläsning av Elisabeth Wentz, verksam i Göteborg.

Samsjuklighet NPF / Ätstörning.
8 procent av alla som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) har också en ätstörningsdiagnos
– Adhd:  Bulimi och Hetsätningsstörning
– Autism- Anorexi eller övervikt/ fetma.
50%  med en NPF diagnos har en Ätstörningsproblematik. 

  • 21 % av de med en Bulimia Nervosa diagnos har en ADHD diagnos.
  • 33% av de med en Anorexia Nervosa har en Autism diagnos.

Detta behöver vi som möter klienter / patienter ha med oss i tanken, att individ anpassa behandlingarna, prata så patienterna / klienterna förstår vad vi menar och bemöta och behandla utifrån samsjuklighten och ge förutsättningar att behandlingsprogram anpassas och används utifrån ett patientperspektiv.

Samsjukligheten med Autism/ ADHD och fetma med BMI 30 + är hög. 

Ca 40 % i gruppen fetma har också en autism / adhd diagnos.

Hög samsjuklighet mellan ätstörningar och fetma har även noterats på enheter som erbjuder viktreduktionsbehandlingar, såväl kirurgiska som beteendemodifierande behandlingar.

Andelen viktreduktions-patienter med ätstörningar eller ätstörnings-symtom som har redovisats i litteraturen varierar stort, huvudsakligen beroende på att de olika patientgrupper som har studerats och att detta har gjorts på olika sätt. Data från en avhandling av de Man Lapidoth (2009) indikerar dock att så mycket som var fjärde viktreduktionspatient lider av återkommande hetsätningsepisoder, där patienterna uppger att de återkommande äter stora mängder och uppger att de saknar kontroll över detta beteende. https://www.atstorning.se/om-atstorningar/atstorningar-och-fetma-3/atstorningar-och-fetma/

https://habilitering.podbean.com/e/matvanor-2-sambandet-mellan-atstorning-autism-och-adhd/

Sammanfattningsvis kan jag säga att det krävs gedigen kunskap och en vilja att förstå patienterna och familjerna att ta reda på vad som ställer till det i en familj, där en person har en ätstörning, sannolikt en samsjuklighet med en eller flera dignoser.

Men generellt gäller följande:

  • Acceptera att DET FINNS är ett problem
  • En villighet och acceptans till förändring
  • Självmedkänsla/compassion-vara din egna schyssta kompis
    • Dygnsrytm använd dygnet som en hjälp att reglera sömnen
    • Måltidsordning
    • Tillräckligt ätande över dygnet och över veckan.
    • Vad fungerar och vad kan vi öka på?
    • Ansvar- vem är ansvarig för vad?
    • Egen makt / empowerment
    • Rescilince – komma igen när vi kört i diket.
    • Successiv exponering för att vänja sig vid att svälja mat med större variation i konsistens, smak och färg
    • Fysisk aktivitet : glädje och tillsammans
    • Använda kroppens eget påslag av hormoner: Oxytocin – Dopamin – Serotonin – Adrenalin

-EN SAK I TAGET: individanpassning och multiprofessionella behandlingsteam är guld värt!!

och vill du ha min hjälp så finns jag på 070 2260746 / Karolina

Written by: Karolina Palmberg

You may also like these posts
Så sjukt hälsosamt en text om ätstörning 2022

Leave A Reply:

No comments yet.