Här kommer fortsättningen på förra inlägget om ”microvanor”

Vi är vanemänniskor, kommer ni ihåg att jag brukar prata om vår 40 000 år gamla hjärna och att det kan vara tryggare att ha det som man har det, än att pröva något okänt. Det kan finnas en bekvämlighetsfaktor och ett inre motstånd, vilket behöver övervinnas. En rädsla för det okända helt enkelt.

Bland det svåraste som finns är att släppa taget om saker och personer – även om de inte är bra för en. Man stannar hellre med något dåligt eller något som inte fungerar, än att gå vidare. Varför är det så? Att släppa taget om det invanda kan kännas lite som att hoppa ut i något okänt.

Det finns flera skäl till att man håller fast vid saker som inte är bra eller har spelat ut sin roll.

Även om det är spännande med nyheter och nya upplevelser så är det utmanande att ändra sina vanor och rutiner – och det kostar energi. Kanske har man dålig tillit till sig själv eller livet, och tror inte att man får något bättre.

I coaching med familjer och drabbade vet alla att det är dags att släppa taget och lämna det kända.

Även om man vet att det är dags att lämna, är det en process och den kan medföra sorg, tomhet och otrygghet.

Men vi kan inte stanna hela livet i det som en gång var trygghet för oss, vi behöver gå vidare för att kunna växa och utvecklas!

För många är den STÖRSTA RÄDSLAN: tänk om jag misslyckas fastän jag ger allt? Vad blir konsekvenserna att tänka TÄNK OM! jo du kommer garanterat att misslyckas eftersom du arbetar utifrån rädslan att misslyckas.
Intellektuellt förstår du att misslyckade inte är motsatsen till att lyckas, det är en del av att lyckas, att försöka och misslyckas och försöka igen och lära oss av vad som inte fungerade och göra annorlunda.
De misstagen som är misslyckande är de som vi inte lär oss någonting ifrån.
så att komma ut ur din trygghetsszon är LÄSKIGT och fyllt av det OKÄNDA!!!
Om du väntar på att det inte ska vara farligt längre så får du vänta resten av ditt liv.
Men berätta om lösningen då: Lösningen stavs MOD!

Tänk om jag lägger ner massa arbete och jag ändå inte känner mig tillräcklig? Tänk om jag inte har vad som krävs?  Vad händer om jag misslyckas? Tänk om det är såhär mitt liv är menat att vara? Tänk om jag gör allting rätt och ändå lyckas jag inte.

Att släppa taget innebär alltid en förlust i någon form. Men för att få in något nytt, behöver du första släppa taget om det som du har. Se till det du kan få istället för att vara rädd för det du “förlorar”.

”Acceptans ger sinensro” Det viktigaste är att lära sig att släppa taget om det man inte kan påverka, och ha visheten att lägga sin energi på det man kan påverka. Enklare sagt än gjort!

Att inte acceptera det som varit kan bli en fälla. Ältandet blir en slags falsk trygghet. Ett sorts vaneknarkande det också, ger lindring i stunden och att  upprepa negativa upplevelser och tankemönster befäster dem bara. Som att gunga på en gunga – fram och tillbaka men du lämnar aldrig platsen du sitter på.

Lösningen stavas att skapa så små vanor att DU INTE KAN MISSLYCKAS!

Minsta lilla förändring- skapar nya stora vanor! Du bestämmer vilken som är mista lilla beteendeförändring du vill börja med.

Här kommer förslag på 3 av mina microvanor:

  • Andas medvetet innan du svarar på ett mejl
  • dricka ett glas vatten när klockan är FEM I nästa hel timme.
  • skriva en tacksamhetslista medans du äter frukost och förbereder dagen.

Är det en vana eller en ovana? ja det beror på, gör det du gör dagligen så att du lever ditt bästa liv- då skulle jag säga att det är en vana och till och med en god sådan, om inte tja…då är det nog en ovana och något som du vill ändra på!

 

https://karolinapalmberg.se/varfor-hetsater-jag-och-hur-kan-jag-sluta/

https://karolinapalmberg.se/microvanor-ett-nytt-mindset-for-att-na-dina-mal/

Lämna ett svar