Det är svårt att vara anhörig till någon som är drabbad av en ätstörning. Maktlöshet att hjälpa, plågsamt att stå utanför, påfrestande,  hopplöshet, skuld och sakm känslor, listan kan göras lång på det som en anhörig känner och tänker. Lögner och förnekelse gör det svårt att hjälpa, men det går, här nedan kommer: Sju råd till anhöriga.

De anhöriga vill ta tag i problemen men kan ha svårt att nå fram och kan bli bemötta med ilska eller tystnad. Att vara anhörig betyder att du är nära någon som är drabbad – men det är inte du som är sjuk. Detta pratar vi mycket om när jag träffar familjer, vem är sjuk och vem vill hjälpa till och vad kan de göra?

Förutsättningar för den anhöriga skiljer sig också åt beroende på om den som är sjuk är ett barn eller en ung vuxen, en partener eller en förälder. Det beror också på vilken av diagnoserna som din anhörig är drabbad av.

Vid bulimi och hetsätningsstöring är skuld och skam, som en vägg mellan den drabbade och familjen. En skam över att äta okontrollerade mängder mat på kort tid för att sedan kräkas upp eller inte. Att då be någon skärpa sig är inte hjälpsamt, och den drabbade känner sig mer och mer misslyckad över att inte kunna kontrollera suget och hantera ångesten. Det är lätt och helt förståligt att bli arg, beviken och känna sig otillräcklig som anhörig men det hjäper inte den som är drabbad. Vid Anorexia är det lite annorlunda, den som är sjuk, har ett restriktivt ätande, kan äta väldigt sakta, drar ut på måltiderna och äter väldigt små portionsstorlekar. Anorexia Nervosa är en farlig sjukdom och den som är drabbad har oftast ingen lust att bli hjälpt då det innebär att gå upp i vikt, äta det som blivit förbjudet och vid kraftig svält har hjärnan förändrats. Den drabbade både vill och inte vill bli frisk, ambivalensen är stor. Det krävs mycket stöd för att omprogrammera sitt sätt att tänka, känna och göra.

Uppmärksamma tidiga signaler,lita på det du ser,  fråga och bry dig!

Här kommer sju råd till dig som är anhörig:

  • Du kan se dig själv som den bästa och viktigaste resursen i processen att bli frisk, iform av ett aldrig sviktande stöd och tilltro till personens förmåga till tt bli frisk.
  • Tassa inte på tå för någon eller något- var ärlig med det du ser och hör
  • Fråga- hur mår du och hur kan jag hjälpa dig?
  • Kommentera inte ätande och vikt
  • Hjälp den drababde att söka hjälp.
  • Sätt på din egen syrgasmask först- ta hand om dig och familjen så ni orkar
  • Välj dina strider / krig, avsätt en speciell tid då du pratar med din anhöriga och håll dig till den, älta inte och kommentera inte utanför den avsatta tiden.

Behöver du hjälp med att prata med din anhöriga – hör av dig!

vill du läsa mer om mig: http://karolinapalmberg.se/atstorningsexperten/

http://karolinapalmberg.se/lita-pa-din-egna-formaga/

http://karolinapalmberg.se/rad-till-oroliga-foraldrar-och-anhoriga/

Karolina 070- 2260746 

Written by: Karolina Palmberg

You may also like these posts

Leave A Reply:

No comments yet.