Den selektiva ätstörningen föreläste jag om igår via Attention Haninge- Tyresö. En kväll med många anmälda och många frågor.

Selektiv ätstörning är en relativt ny diagnos som kom med i DSM 5 2013 och på engelska heter Arfid:  Avoidant restrictive food intake disorder

  • Restriktivt ätande utan rädsla för viktuppgång
  • Yngre målgrupp 8-13 år
  • Finns lite forskning och ingen kunskapsöversikt och inga kliniska riktlinjer så det som finns är beprövad erfarenhet och fallbeskrivningar
  1. Påverkat ätbeteende och bristande energiintag
  2. Signifikant viktnedgång eller utebliven förväntad viktuppgång.DSM-5 2013

-Inverkan på psykosocial funktion

-Ointresse för mat och ätande

-Undvikande pga. Sensoriska obehag- lukt/ smak/ textur

-Undviker pga. rädsla att kräkas eller sätta i halsen

  1. Inget missnöje med kroppen. Ej viktfobi.

4. Kan ej förklaras av samsjuklighet

https://habilitering.podbean.com/e/matvanor-2-sambandet-mellan-atstorning-autism-och-adhd/

Samsjuklighet NPF / Ätstörning.
8 procent av alla som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) har också en ätstörningsdiagnos
– Adhd:  Bulimi och Hetsätningsstörning
– Autism- Anorexi eller övervikt/ fetma.
50%  med en NPF diagnos har en Ätstörningsproblematik

det är alltså här det blir problem med den selektiva ätstörningen, eftersom den inte kan förekomma i samsjuklighet med NPF diagnoser.

Enligt preliminära resultat från en svensk långtidsstudie hade en tredjedel av de barn som tidigare fått diagnosen Anorexia Nervosa har i själva verket ARFID.

och många med autismspektrumdiagnos, ASD, uppfyller kriterierna för ARFID:
– ointresse för mat
– sensoriskt obehag
– rädsla för negativa konsekvenser :
– sätta i halsen
– kräkas av lukt och smak
– drabbas av matförgiftning
– tappar bort hunger och mättnad
– överätningar / krontrollförlust
– svältsymtomen ger depression/ ångest/ tvångsmässigt.

Behandling/ hjälp att få:

  • Acceptera att DET FINNS är ett problem
  • En villighet och acceptans till förändring
  • Självmedkänsla/compassion-vara din egna schyssta kompis
    • Dygnsrytm använd dygnet som en hjälp att reglera sömnen
    • Måltidsordning
    • Tillräckligt ätande över dygnet och över veckan.
    • Vad fungerar och vad kan vi öka på?
    • Ansvar- vem är ansvarig för vad?
    • Egen makt / empowerment
    • Rescilince – komma igen när vi kört i diket.
    • Successiv exponering för att vänja sig vid att svälja mat med större variation i konsistens, smak och färg
    • Fysisk aktivitet : glädje och tillsammans
    • Använda kroppens eget påslag av hormoner: Oxciticyn – Dopamin – Serotonin – Adrenalin
    • -EN SAK I TAGET: individanpassning och multiprofessionella behandlingsteam ingår i behandlingsrekommendationerna för selektiv ätstörning.-Samtidiga diagnoser är vanliga, såsom ångest, depression och magtarmsjukdom, och ska behandlas parallellt med ätstörningen.

      Behandlingsrekommendationerna bygger mest på fallbeskrivningar. Randomiserade kontrollerade studier (RCT) saknas helt.

      – Det fåtal retrospektiva behandlingsstudier som finns visar att sedvanlig ätstörningsbehandling ofta har god effekt.

    • När du inte vet vad du ska göra
    • gör den härAndningsövningen:  
    • Andas in genom näsan ochut genom näsan
    • In genom näsan och ut genom munnen
    • In genom munnen och ut genom munnen
    • In genom munnen ​och ut genom näsan
    • Fortsätt i några rundor eller sätt en klocka på 3 minuter.

Youtubelänk till hela föreläsningen: https://youtu.be/KyeXb-tnA0E

http://karolinapalmberg.se/du-kan-aldrig-tanka-dig-frisk/

http://karolinapalmberg.se/selektiv-atstorning/

https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2018/09/arfid-restriktivt-atande-utan-radsla-for-viktuppgang/

Karolina föreläser på Attention via zoom

 

Written by: Karolina Palmberg

Leave A Reply:

No comments yet.