Hjälp mig jag kan inte sluta äta- En text om hur du äter.

Du kan kalla henne Beate, sedan hon gick på gymnasiet idag 36 år, har hon kompenserat varje måltid som hon har ätit antingen med mera aktivitet eller genom att hoppa över, spara till senare välja andra alternativ eller helt enkelt svälta sig.
Hon tänker hela tiden på vad hon äter och vad hon ska äta.

Beata hörde av sig i höstas : Vad gör jag för fel och kan du hjälpa mig?
Jag äter lite- och nyttigt och tränar men går inte ner i vikt – bara upp i vikt, varför?

Så exakt, vad är det att äta för lite och i jämförelse med vem? Är det utifrån tankar och regler om hur du borde äta? Äter du lite vid varje måltid, varje dag, varje vecka eller lite då och då? Äter du lite på veckorna och mera på helgerna eller på semestern?

Så lite matematik och hur energibalansen fungerar: En kalori in och en ut ? Ja i princip så, våra basala kroppsliga behov, blodcirkulation, andning, matsmältning vardagsrörelser och kroppsliga behov allt sammanräknat, så fungerar energibalansen. Något annat som påverkar är ämnesomsättningen, dvs det som krävs för att du ska hålla dig levande. Ämnesomsättningen varierar från person till person och påverkas av sömnen, hormoner men till största delen beror det på genetiska skillnader.

Några ord om svält: Att konstant sätta kroppen i svält ger följande konsekvenser, aptitlöshet eller sug, oro, ångest, och depressioner, uttorkning och näringsbrister, matsmältningen sjunker då du äter mindre och det ta mindre energi att smälta maten, du blir tröttare än vanligt och harbrist på energi, och just energiförbrukning i vilan minskar. Koncentrationssvårigheter och rastlöshet att tappa det som är lustfyllt. Hopplöshet och meningslöshet ja faktiskt så är det konsekvenser av svält vi inte tänker på då svälten är ett arv från det vi bodde i grottor, när vi samlade och jagade vår mat. Då var svälten hjälpsam genom att driva ut oss på jakt eller att samla in det som fanns i närheten.
Att vara i svält ger också konsekvenser som att du tappar bort hunger och mättnadssignaler, du kan också känna ett ökat behov att öka på din träning och ökad träning kan skapa ökad aptit och flera uppätna kalorier än du hade tänkt dig. Den spontana rörelseglädjen försvinner och du känner ett tvång att träna och misslyckande när du inte tränar så mycket som du borde, allt enligt dina egna regler såklart.

Några ord om stress: Kortisol är kroppens stresshormon och kombinationen träning och lite mat eller en överätning/ hetsätning skapar kortisolpåslag i kroppen och sömnen påverkas och stressen ökar. När kortisolnivåerna ökar så samlas det vätska i kroppen, muskeldefinitionen försvinner och du känner dig degig och mjukare i kroppen. Detta kan misstolkas som en viktökning eller att ingenting händer och är alltså kroppsliga reaktioner på stress och inget annat. Sedan finns det såklart samsjuklighet med exempelvis PCOS och Hypotyros dessa diagnoser spelar såklart också in men de behöver en särskild strategi.

Tillbaka till Beata:
Vad gör jag för fel och kan du hjälpa mig?” Jag äter lite- och nyttigt och tränar men går inte ner i vikt – bara upp i vikt, varför?

Att börja ett samtal med att utgå ifrån att något är fel är en svår början tycker jag. Så vi gjorde en enkel kartläggning av hur dygnets timmar var fördelade och vad Beata åt, och vilket visade sig att Beata åt för lite på vardagarna och tränande för mycket vilket skapade stresspåslag, ångest och oroskänslor över att viktnedgång uteblev och detta resulterade i ännu mera träning, mindre mat vilket skapade ett sug som inte gick att stoppa. På helgerna åt hon helt annorlunda både tidsmässigt och helt andra produkter av mat.

Så steg nummer 2 var att lägga till mat och dra ner på träningen – ingen kul åtgärd eller rekommendation för någon som vill gå ner i vikt, men Beata testade och det fungerade inte alls de första veckorna.
Hon åt mera och tränade kontrollerat men hade kvar sitt sug som skapade överätningar och stresspåslag och viktuppgång.
Att jobba med en beteendeförändring är det svåraste du kan göra och att göra det och inte få de resultat som du har tänkt dig på en gång är ännu tuffare.
Att kartlägga var stressen bestod i var ett detektivarbete, vi kartlade jobbet och belastningen där, vi kollade på om träningen gav glädje och lust eller faktiskt fortfarande var ångestskapande. Eftersom Beata alltid kompenserat för det hon ätit så tog det några veckor innan hennes kropp började lita på att det nya sättet att vara på verkligen var ett nytt sätt och inte bara lägga till en helt ny sorts diet.

Några ord om tillit: Att tillit är ett palindrom det vill säga ett ord som bli oförändrat oavsett om du läser det baklänges eller framlänges och extra intressant om du till det ser tilliten som ett verktyg du håller dig till oavsett vad som händer, i Beatas fall oavsett vad som händer med vikten. Du fortsätter att ha tillit till att det blir som du önskar dig.

Några ord om ätbeteende och måltidsordning: Forskning visar att skapa en bra måltidsordning är det som fungerar i längden för att bli frisk från en ätstörning eller att gå ner i vikt. Samma mängd mat vid samma tidpunkter året om dag ut och dag in. Det är viktigare Hur vi äter än Vad vi äter och att VI ÄTER spelar störst roll av alla parametrar. Samma forskning visar att om vi äter normala människors ätbeteende så äter vi lite fortare i början och sedan avtar äthastigheten; ätbeteendet är normalt decelererat vilket betyder också att vår mättnadskurva följer det decelererade ätandet.
Vi blir mätta ca 15 minuter in i måltiden och håller oss mätta ca 3 timmar innan vi behöver fylla på igen. Den som har en ätstörningar äter i samma takt under hela måltiden, de äter linjärt. Vilket betyder att mättnadskänslan inte infinner sig under måltiden utan efteråt och då blir det krångligt att lita på kroppsliga signaler. Den som äter decelererat har kontroll men den som äter linjärt har svårt att äta lagom när det är ont on tid eller gott om mat, kontrollen över matintaget och kroppsvikten går förlorad. När ätandet fungerar och du lärt sig att tolka de biologiska signalerna för hunger och mättnad upphör rädslan för att bli tjock och för att inte kunna sluta och äta fastän man skulle vilja. Så rekommendationen blir att äta decelererat på ca 15 minuter, utan att pausa och utan att fördröja måltiden på något sätt.

En annan sak som spelar stor roll är hur vi värderar vår mat : det finns ingen bra eller dålig mat, utan bara mat, att utbilda sig i värderingar är en bra startpunkt för att ta kontroll över hunger sug och mättnad, att se över när det passar med vilken mat och vilka kombinationer av kolhydrater fett och proteiner du behöver för att din kropp ska fungera optimalt. Att jobba med att förändra ätbeteende är det som ger störst påverkan i att förflytta sig från att vara sjuk till att bli helt frisk, det är den i särklass kraftfullaste interventionen, och också det enklaste beteendet att ändra på.

Jag med mina 20 års erfarenhet av att arbetat med övervikt undervikt och normalvikt kan rekommendera att du kartlägger dina måltidsvanor och nyfiket utforskande använder dig av kraftfulla frågor som:
o När äter jag?
o Med vem ?
o Hur länge?
o Vad äter jag
o Och varför?

Så dessa frågor svarar på varför du gör som du gör rent konkret exempelvis:
när äter jag: klockan 7 12, 15, 1830 och 20 så har du 5 måltider per dag.
Med vem med barnen, själv, själv, med familjen och med familjen så vet du hur mycket du behöver förbereda till varje måltid.
Hur länge äter jag? En normal måltid tar ca 15 minuter att äta här är det individuellt och är du sjuk exempelvis i anorexi kan en måltid pågår i 1,5 timme.
Vad äter jag: här beskriver du dina olika måltider och vad de innehåller
Och sista frågan är varför ? frukost- för att kicka igång dagen och så vidare

Att ha koll på de olika måltiderna ger dig också en möjlighet att byta ut de måltiderna och det innehållet du inte är nöjd med och att hitta andra alternativ och börja justera ditt ätbeteende och måltidsordning på annat sätt.

Så hur gick det då för Beata: jo det ska jag berätta att Beata är idag helt frisk hon tränar på en lagom nivå, lagar mat och äter regelbundet och har inte hetsätit sedan november 2019 vilket ger idag 6 månader.
Jag fick ett sms från henne som beskrev hur nya livet är och vill dela det med er:
Karolina sedan vi började i höstas så har så mycket hänt med mig, jag hetsäter intelängre, äter allt jag vill och jag tänker inte på vad jag ska äta nästa gång vilket jag hela tiden planerade och tänkte på.
Igår var jag inne på mitt lokala 7 eleven efter jobbet och killen i kassan undrade:
vart tog du vägen?
Tog vägen?
– ja…du var ju alltid här varje kväll efter jobbet och köpte massor av gott nu har du inte varit här på flera veckor, såklart vi undrar vi vart du tog vägen?
Jag tog vägen till ett friskt liv- sa jag och vi log och sa hejdå!

Avslutningsvis vill jag skriva att alla kan bli helt friska utan bestående problem.

Att vi behöver jobba med stigmatisering i samhället om vad är det att ha en ätstörning och att det går att bli helt frisk. Att vara närstående till en drabbad kan upplevas väldigt negativt av sin närståendes sjukdom, och kan upplevas att hela familjesystemet påverkas negativt. Du kan uppleva brist på stöd och delaktighet och tycker att vården är för medicinskt orienterad. ett annat perspektiv är att inte värdera mat och vikt utan lyssna på varandra och veta att det finns en bot och sjukdomens orsak blivit känd.
Vi kan istället prata om att Du blir HUR du äter och du blir vad du tänker!
Hjälp finns -ta den!

Written by: Karolina Palmberg

You may also like these posts

Leave A Reply:

No comments yet.